All that You are

Allt som har hänt i mitt liv den senaste tiden har fått mig att växa så mycket som person. Månad efter månad har jag blivit en erfarenhet rikare och för varje dag som har gått har jag blivit lite starkare.

 

För ett år sedan hade jag inte en aning om vad som var bäst för mig, det visste jag nog inte ens för ett halvår sen.

Men jag har lärt mig och nu gör jag mina egna val. Jag ser alltid ett steg framåt och för första gången någonsin tänker jag på mig själv.

 

Jag valde att inte köpa en till häst just nu för att jag lägga ner all min tid i stallet på den häst jag älskar, min Romeo.

Jag valde att inte köpa bilen vi tittade på för att jag (med hjälp av pappa & martin) insåg att det är den nyare årsmodellen jag vill ha

Jag valde att "lämna" en vän jag älskade så mycket att det ibland kändes som vi vore syskon, för att allt som hände sista tiden bara fick mig att må dåligt. Jag kunde inte hjälpa varken henne eller mig själv till sist.

 

Vi gör val hela tiden, och det kommer vi göra hela livet. Jag kommer att fortsätta göra bra & dåliga val men det är helt okej, för nu vet jag att för varje snedsteg som blir har jag alltid lärt mig något nytt.

 

Om några månader fyller jag 22 år och jag känner mig nöjd över hur långt jag har kommit i det "vuxna" livet. Fast mest nöjd är jag nog egentligen med mig själv. Jag känner mig glad, lycklig & otroligt stark.

Till våren får jag förhoppningsvis flytta in i mitt hus och det känns helt sjukt. Jag, vovven & katten i ett eget hus, med stallet på andra sidan vägen & en hästhage alldeles intill min trädgård.

Det här har jag drömt om sen jag var liten ❤

 

Jag har läst din blogg under en tid. Och jag kan ändå inte låta bli att fråga, är det lätt att lämna en vän? Känner inte henne men man undrar ändå hur du orka, när ni va som syskon som du skrev? Då jag själv har en vän som jag inte mår bra av?
Hur tog hon det och vilken typ av kontakt har ni nu?