från förr
2009-11-23 | 18:49:48 |
Kategori: Min vardag ♥ |
0 kommentarer
Hittade ett blogginlägg från i våras..
" 3 år & 7 månader
3 år & 7 månader sen mitt hjärta försvann.
I natt var det en av dom mest hemska nätter jag har haft.
På 3 år & 7 månader har jag inte drömt om mitt hjärta. Hur mycket jag en har önskat att jag ska drömma om henne så har det aldrig hänt. Och det gjorde mig ledsen. För på nått sätt trodde jag att jag skulle få träffa henne igen.
Jag visste att Cornelia hade gått vidare, att hon ville att jag skulle göra det samma,
så jag gjorde det.
Efter 3 års sorg & saknad släppte jag taget.
Men efter i natt vet jag inte vart jag skulle ta vägen. Jag drömde om henne. Och jag vill inte göra det igen.
För det gjorde så ont när jag vaknade & såg att hon inte var där.
I drömmen såg jag oss, oskiljbara. Men jag såg också hur jag lämnade över grimskaftet till dom nya ägarna,
all tid jag spenderade med henne dagarna innan hon skulle lämna den här världen,
alla gånger jag slängde mig runt halsen på henne & inte ville släppa taget.
Jag fick gå igenom allt igen.
ensam
Det otäcka var att jag såg mig själv.
Jag kan aldrig förklara hur det va, hur det kändes.
jag var så ledsen,
och jag såg så plågad ut.
Jag såg mig själv stå brevid min ponny med tårarna rinnandes nerför kinderna.
Jag vaknade upp med tårar i ögonen & en blöt kudde.
Hela jag skadade & jag kunde knappt hålla i koppen med tee.
Jag ljög för mamma när hon frågade om allt va bra,
jag ljög för S i stallet när hon frågade om allt va bra.
Nu är jag tillbaks på noll
Jag orkar inte gå igenom det igen "
Jag kommer ihåg drömmen som det vore igår..
I natt var det en av dom mest hemska nätter jag har haft.
På 3 år & 7 månader har jag inte drömt om mitt hjärta. Hur mycket jag en har önskat att jag ska drömma om henne så har det aldrig hänt. Och det gjorde mig ledsen. För på nått sätt trodde jag att jag skulle få träffa henne igen.
Jag visste att Cornelia hade gått vidare, att hon ville att jag skulle göra det samma,
så jag gjorde det.
Efter 3 års sorg & saknad släppte jag taget.
Men efter i natt vet jag inte vart jag skulle ta vägen. Jag drömde om henne. Och jag vill inte göra det igen.
För det gjorde så ont när jag vaknade & såg att hon inte var där.
I drömmen såg jag oss, oskiljbara. Men jag såg också hur jag lämnade över grimskaftet till dom nya ägarna,
all tid jag spenderade med henne dagarna innan hon skulle lämna den här världen,
alla gånger jag slängde mig runt halsen på henne & inte ville släppa taget.
Jag fick gå igenom allt igen.
ensam
Det otäcka var att jag såg mig själv.
Jag kan aldrig förklara hur det va, hur det kändes.
jag var så ledsen,
och jag såg så plågad ut.
Jag såg mig själv stå brevid min ponny med tårarna rinnandes nerför kinderna.
Jag vaknade upp med tårar i ögonen & en blöt kudde.
Hela jag skadade & jag kunde knappt hålla i koppen med tee.
Jag ljög för mamma när hon frågade om allt va bra,
jag ljög för S i stallet när hon frågade om allt va bra.
Nu är jag tillbaks på noll
Jag orkar inte gå igenom det igen "
Jag kommer ihåg drömmen som det vore igår..
Kommentarer
Trackback
