Sometimes you can't make it on your own.
6 veckor mindre är kvar av sommaren..
Idag skulle tappskon på andra frambenet slås på & när det va klart hoppar jag glatt upp på Romeos varma rygg och tror så klart att allt ska va som vanligt igen.
Som det va för 6 veckor sen..
I stället får jag mina önskningar att allt ska va bra igen krossade, när jag skrittar iväg & han är halt på två ben.
Jag hade bestämt mig för att nu jävlar ska det bli bra,
jag fixar det här
vi fixar det här
Men nu vill jag vekligen bara ge upp.
Och jag vet att jag inte ska göra så här,
men jag är så trött på skiten.
Jag är så jävla trött på att behöva komma till stallet,mitt egna stall, och ha ont i hjärtat när jag ser min häst. Hur det värker till i kroppen på mig varje gång Romeo tittar på mig med sina stora bruna ögon som visar att allt inte är bra.
det gör så ont.
Just nu vill jag bara ha en varm famn att krypa in i och höra nån säga att allt kommer ordna sig.
Jag kanske är självisk men jag kan inte hjälpa det.
Förlåt
Det är inte lätt att varken säga eller förstå men Amanda ge det tid!
Ge inte upp! Ni hör tillsammans!
usch jag vet på ett ungefär hur det känns att för varje dag se sin häst i ögonen & bara hoppas att allt ska vara bra, det ända man vill ju att allt ska vara som vanligt & man äntligen ska få sitta där på hästryggen, men det blir bra ska du se, det tar tid som sagt jag fick vänta i över ett halvår, det är jobbigt men han kommer nog bli bra !
& när han blir de så kommer jag upp & få se mina stjärnor LIVE :D <3
Amanda älskling, min famn får du gärna krypa in i, jag älskar dig. Jag vill finnas till. Jag vill hjälpa dig! För allt i världen hoppas jag att Romeo blir bra. Det ska vara du och han gumman!
Jag vet inte vad jag ska säga eller skriva, jag hoppas hoppas allt blir bra, för jag har aldrig träffat någon som är så duktig som du är, ge inte upp. För alla dina fans skull <3
åh får tårar i ögonen när jag läser det här. det värker i MIG när jag hör hur du mår! amanda :/ <3<3
