Hittade den här bilden när jag bläddrade runt på internet och kände igen mig väldigt bra.

Han finns alltid där för mig. Vet precis vad han ska säga för att få mig & le.
Jag är osäker & håller mig undan och ändå lämnar han mig aldrig.
Sista tiden med A när allt bara var skit gjorde han inte annat än att lyssna på mitt gnäll. Han ringde på kvällarna för att höra hur det var.
Och bad aldrig om något tillbaka.

Så många gånger jag har lämnat honom och ändå finns han alltid här.

Vad är det för fel på mig?