17 November 2012
Jobbhelg och idag ringde klockan strax över 5 som vanligt.
Lillasyster var hemma & hälsade på igår och efter att ha käkat popcorn i sängen & glott på film slocknade båda. Var imponerad imorse när mobilen började tjuta och hon fortfarande sov som en stock. Haha, önskar att jag inte var så lättväckt..
Jag har i alla fall saknat min syster och det var kul att hon var hemma en sväng. Ibland önskar jag att det gick att dra tillbaka tiden till då båda hade häst i samma stall.
Nu är det jobb till 16 som gäller och framåt kvällen ska jag till Sus där jag har blivit bjuden på kvällsmat. Blir en bra lördagkväll! :)
Mina hjärtan
Det är inte klokt vad jag älskar mina små hjärtan
Sovmorgon ❤
Det går inte att beskriva hur jäkla skönt det var med en sovmorgon. Gick ner med vovven kl.7 så att han fick gå ut & käka frukost men sen kröp jag ner i sängen igen & sov till 10.30, underbart ❤
Tog med hunden på en ordentlig förmiddagspromenad innan jag gjorde en god frukost som jag åt framför tv:n, bra start på dagen!
Ledig från jobb idag och jag planerar en lugn fredag. Behöver göra såna där mindre roliga saker som städa & ta hand om tvätten..
Först blir det mys med vovven ❤
All that You are
Allt som har hänt i mitt liv den senaste tiden har fått mig att växa så mycket som person. Månad efter månad har jag blivit en erfarenhet rikare och för varje dag som har gått har jag blivit lite starkare.
För ett år sedan hade jag inte en aning om vad som var bäst för mig, det visste jag nog inte ens för ett halvår sen.
Men jag har lärt mig och nu gör jag mina egna val. Jag ser alltid ett steg framåt och för första gången någonsin tänker jag på mig själv.
Jag valde att inte köpa en till häst just nu för att jag lägga ner all min tid i stallet på den häst jag älskar, min Romeo.
Jag valde att inte köpa bilen vi tittade på för att jag (med hjälp av pappa & martin) insåg att det är den nyare årsmodellen jag vill ha
Jag valde att "lämna" en vän jag älskade så mycket att det ibland kändes som vi vore syskon, för att allt som hände sista tiden bara fick mig att må dåligt. Jag kunde inte hjälpa varken henne eller mig själv till sist.
Vi gör val hela tiden, och det kommer vi göra hela livet. Jag kommer att fortsätta göra bra & dåliga val men det är helt okej, för nu vet jag att för varje snedsteg som blir har jag alltid lärt mig något nytt.
Om några månader fyller jag 22 år och jag känner mig nöjd över hur långt jag har kommit i det "vuxna" livet. Fast mest nöjd är jag nog egentligen med mig själv. Jag känner mig glad, lycklig & otroligt stark.
Till våren får jag förhoppningsvis flytta in i mitt hus och det känns helt sjukt. Jag, vovven & katten i ett eget hus, med stallet på andra sidan vägen & en hästhage alldeles intill min trädgård.
Det här har jag drömt om sen jag var liten ❤
15 November 2012
Idag jobbar jag bara 7-12 och imorgon är jag ledig innan det är dags att jobba ännu en helg.
Något som jag verkligen har fastnat för sista tiden är mina löpartights, det är så jäkla skönt att gå i att jag till & med har börjar använda dom till jobbet. Perfekt att ha när man rör sig mycket som jag gör.
Dom åkte på imorse ihop med min underbara fleceetröja,
Twinight!
För en månad sedan bokade jag biljetter till en kväll då första och andra delen av Breaking Dawn skulle visas efter varandra och igår var det äntligen dags!
Första delen har jag ju sett ett par gånger så jag satt mest och väntade på att klockan skulle bli midnatt & den andra, och sista delen, skulle börja. Filmen var riktigt bra och så hade jag ju världens bästa Isabelle med mig. Guuud vad jag kan skratta när hon är med, härliga människa <3
Dock känns det lite trist att det inte kommer några fler filmer nu men jag får väl kolla på dom som finns tills jag tröttnar (vilket troligen aldrig kommer hända!!)
Ååh så kul det var!
Filmerna höll på från 21.30 till 02.00 så jag gick inte & la mig förrän 3 & så ringde klockan strax över 5. Gissa om det är en sliten tjej på jobbet idag? Men det var de lätt värt!!❤
https://cdn1.cdnme.se/cdn/6-2/523887/images/2012/pic_50a368cfddf2b31d0b000d29.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/cdn/6-2/523887/images/2012/pic_50a368d89606ee20d436950f.jpg" class="image">
12 November 2012
Jag vet att det har varit mycket känslor & tankar i bloggen den senaste tiden men jag är nog inne i en sån perod nu.
Bloggen är min plats att få "prata av mig" och det kanske är därför en del inlägg verkar helskumma för er. Jag har sagt det flera gånger förut, jag skriver inte för någon annan än mig själv. Jag skriver inte för att slå rekord i hur många som läser eller för att ni ska tycka synd om mig.
Men det här är mitt liv. Det går upp & ner och det är aldrig perfekt. Jag har dåliga & bra dagar precis som alla andra.
Kan inte ni som läser skriva en liten kommentar om varför just du kikar in på min blogg? Ni kan vara anonyma & det behöver inte vara något avancerat.
Nu ska jag krypa ner i sängen med min fina vovve, godnatt ❤
Min älskade Romeo
Jag var helt slut igårkväll efter att ha varit vaken ett helt dygn. På kvällen åkte jag upp till stallet för att pyssla lite med Romeo. Jag kan ärligt säga att jag sista tiden har fått släpa mig upp till stallet och tvinga mig upp på hästryggen för att jag vet att jag ÄLSKAR det jag håller på med, men just nu har det känts väldigt tungt, och det blir lite så här varje höst/vinter.
Men så igår när jag hade tagit av honom täcket och börjat borsta bort all lera på halsen vänder sig min häst om med huvudet & sakta lägger sin panna mot min. Där står han länge och jag känner hur ont det gör i hjärtat. Tårarna börjar rinna & jag viskar tyst "jag älskar dig", och Romeo ger ifrån sig en lugn suck som att trösta mig med "jag vet..."
Plötsligt insåg jag hur mycket min skrutthäst betyder för mig. Utan honom skulle jag aldrig vara hel.
Jag önskade att vi hade kunnat stå kvar så där hur länge som helst och jag var glad över att jag var ensam i stallet.
Min underbara älskade häst som inte alls fått så mycket tid & uppmärksamhet som han borde.
Men nu ska det bli ändring på det. Vi ska hålla igång så gått det går under vintern och i vår är vi redo för tävlingsbanorna igen.
Trasig nagel
Jobb 7-16 idag och morgonen kunde ju ha börjat bättre... Fy tusan vad ont det gör.. :(
I was there to watch you leave
Igårkväll när vi hade kommit hem från Gekås gjorde jag mig i ordning lite snabbt och tog bilen in till "han". Jag sov där och imorse när jag vaknade visste jag inte riktigt vad jag kände.
Det var mysigt och han är en sån där bra kille man inte träffar på så ofta. Och ändå känner jag mig livrädd.
Livrädd att bli sårad igen. Att bli ledsen & besviken. Livrädd att tappa bort mig själv igen precis som jag gjorde sista året med andreas.
Hur kastar man sig in i allt igen och klarar det utan att vara rädd? Hur klarar dom andra det som avslutar ett förhållande & några månader senare är i ett nytt? Känns det så rätt att man slutar vara rädd & vågar chansa?
Jag trivs så bra med hur jag har det nu att jag inte är säker på om jag ens vill ha ett förhållande, Men skulle "den rätta" dyka upp borde jag väl känna det? Det kanske är då man slutar vara rädd och faktiskt chansar på att det kan bli bra.
..Så betyder det att "han" inte är rätt eller är jag så förbannat rädd att jag flyr & stänger ute alla känslor.
För just nu gör jag det. Fly, drar mig undan. Låter bli att svara på hans sms och intalar mig själv att om jag stänger allt ute ett tag till kommer det bli bättre. Det kommer att kännas bättre.
För nåra dagar sedan rensade jag lite i min byrå med kläder och hittade ett par mörkblåa jeans som jag köpte någon månad efter att det hade tagit slut med andreas och då jag var som allra smalast. Jag var så tunn att jag såg sjuk ut och orkade hälften mot vad jag hade gjort innan. Som tur va var det vinter och min 45-46 kilos kopp gick att gömma med många lager av kläder. Men jag vet att folk såg det. Man tappar inte 5 kg på några veckor utan att det märks.
Jag insåg aldrig själv hur smal jag hade blivit förrän här om dagen när jag skulle försöka få på mig jeansen igen.
Jag tittade mig i spegeln samtidigt som jag insåg att byxorna var för små och att jag knappt kunde röra mig i dom. Helt oförberett kom tårarna och det högg till i kroppen. Ännu en gång blev jag påminnd om hur illa allt har varit. Och ännu en gång blev jag påminnd om hur stark jag är. Jag var ledsen & det gjorde ont samtidigt som jag var stolt över mig själv.
Jag kastade mina för små mörblåa jeans i papperskorgen och var helt säker på att jag aldrig mer ville se dom igen.
Besök på Gekås
Efter en dags vandrande inne på Gekås förstår man plötsligt varför man inte åker dit oftare. Fy tusan vad folk det var. Nu åkte ju vi ändå så att vi var där vid öppningen och första timmarna var det väl helt okej, men sen var det bara kaos. Jag ville så gärna gå på hemmet avdelningen & kolla på en massa fint till huset men det var bara att glömma. Månaderna innan jul så här ska det ju tydligen vara som värst och vi kan väl säga att det verkade stämma rätt bra. Det får bli en tur dit i början av våren igen, då kan jag förhoppningsvis shoppa en massa till huset ❤
Vi åkte hemifrån redan vid 4 & var hemma strax efter 20, så det blev en heldag. Men det var kul att komma iväg en sväng med alla tjejerna. Men det tar på krafterna att gå runt bland allt folk, jag var helt slut och vi alla kände oss rätt nöjda när det var dags att åka hemåt.
Och ändå kan jag inte låta bli att längta lite till nästa gång, är det heltokigt?
8 November 2012
Igår var en mindre bra dag efter en jäkla massa stressande på jobbet så idag kunde allt bara bli bättre.
Börjar inte jobba förrän 17 så imorse fick jag sovmorgon. Stallet är färdigt och tur är väl det för nu öser regnet ner. Hade faktiskt känns bättre med lite snö..
Imorgon är det kvällspass också men helgen är jag ledig. På lördag drar jag, stalltjejerna & mamma till Gekås. Det ska bli så jäkla kul!!! ❤
Den känslan..
..som uppstår när du är på jobbet 06.45 för att du tror att du börjar 7 när du EGENTLIGEN börjar kl.8!!!! Äntligen en morgon där jag inte hade behövt stressa.
Ajja, vovven väckte mig 04.45 så det var väl lika bra...
Härlig tisdag!
Låång dag men guuud så kul jag har haft det. Träffat jobbtjejerna hela dagen och nu på kvällen var vi ute och åt. Bästa tjejerna! ❤
Jag är helt slut och hoppas jag får sova lite mer inatt. Annars har det här varit en väldigt bra dag. Det har varit en sån här dag man uppskattar allt bra.
Underbara jobbarkompisar, världens bästa familj, riktiga vänner & "någon" som alltid finns där. Han gör allt för att få se mig lycklig.
Nu är det bara mitt älskade hus som fattas. Men den som väntar på något gott...
Slänger upp ett par bilder från kvällen,
Godnatt ❤
6 November 2012
Idag har jag utbildning mellan 9-16 med jobbet men jobbar ett par timmar innan. Ikväll är det middag med jobbtjejerna!
5 timmars sömn, nu kör vi!
Everything changes
För nästan ett år sen kraschade min dator och jag åkte inte iväg med den till min farbror förräns i somras, och han kunde rädda det som fanns kvar.
Igår startade jag den för första gången på evigheter och började gå igenom bilderna som fanns kvar.
Det är så mycket bilder som har försvunnit att jag känner mig alldeles förstörd och ångrar mig att jag inte hade sparat bilderna någon mer stans.
Och så kommer det upp gamla minnen. Hästar, vänner, pojkvänner.
Hittade mappen som andreas sparade bilder på oss i, "babe".Konstigt hur allt känns så avlägset nu. Som att allt nästan bara varit påhittat, en dröm.
Det gjorde mig nedstämd.
Jag saknar honom inte och det känns inte längre som att han har varit min. Ändå känns det konstigt att se bilderna. Så här efter allt önskar jag att det hade slutat på ett annat sätt och kanske är det de som får mig att känna mig lite tom. Från att ha hoppats på att vi skulle hitta tillbaka till varandra till att känna, inget alls. Jag vet inte.
När jag ser honom och hör folk prata om honom finns det inte något som påminner om den andreas jag kände. Inget. Den andreas jag kände var glad, ärlig, fylld med energi och hade ett skratt & leende som smittade av sig. Nu känns allt annorlunda. Och man ska inte tro på allt man hör och vi ändrar oss, så egentligen är det inget lustigt. 1 år senare och allt är annorlunda.
Nu blev det ett rörigt inlägg om ingeting, ibland behöver jag bara få skriva av mig.
Allt händer av en anledning.
5 November 2012
Albin väckte mig som vanligt strax innan 5 men idag är jag ledig och kunde somna om efter att ha varit ute med honom. Såååå skönt.
Nu är vi ute på en förmiddags promenad och fy vad grått det är ute. Längtar faktiskt tills det blir ett par minusgrader och solen förhoppningsvis tittar fram lite.
Idag ska jag fixa lite uppe vid huset. Har inte varit ett dugg motiverad sista tiden men nu jäklar. Löven ska bort och lite blommor måste plockas undan.
❤
Min lördag.
Idag har jag jobbat till 11.30, varit iväg till en mysig liten affär utanför Linköping med mamma och så tog vi ett snabbt varv på Ikano innan vi åkte till kyrkogården och tände ljus hos morfar.
Under kvällen har jag varit i stallet, tagit ett långt bad & bäddat rent i sängen. Ska bli helt underbart att krypa ner sen.
Jobb 7-14 imorgon.
❤
2 November 2012
Nu ska jag snart stänga av tv:n & släcka lampan för det väntas ännu en jobbhelg. Vovven har krupit ihop alldeles intill mig och snarkar högt.
Katten har såklart också intagit sin plats & ligger lutandes mot tvättkorgen på andra sidan sängen. Ser inte ett dugg bekvämt ut faktiskt...
Rätt mysigt är det i alla fall, mina små hjärtan.
På tal om något annat så har jag lärt Albin ett nytt trix, high five.. ;) ska ta & filma någon dag.
Puss❤
1 år senare.
Det "farliga" med en blogg där man skriver vad man tycker & tänker är att ni som läser mina inlägg ska börja spekulera om vem, och om vad inläggen handlar om. Och det är ju förståeligt, jag är också väldigt nyfiken av mig.
Men så finns det en gräns.
Jag skriver inte om före detta bästa kompisar eller pojkvännen som det tog slut med för över ett år sen så det behöver ni inte ens fundera på. Jag har lärt mig att livet går vidare och att det bara är att släppa gamla saker. Jag har mått så mycket bättre sen jag slutade lägga ner energi på allt gammalt och det borde fler lära sig.
Sen är det här fortfarande min blogg, min plats att skriva av mig. Jag hänger aldrig ut folk eller skriver elaka saker. Ni får spekulera & fundera på vad mina inlägg handlar om men jag kommer aldrig sluta skriva på mitt sätt.
